Ibland rycker brandmännen ut för att prata förebyggande i skolor efter bränder, inte för att släcka dem. Och statistiken visar att antalet anlagda bränder stadigt minskar.

I dag besökte brandmannen Jens Andersson en central skola i Uppsala. Rektorn hörde nyligen av sig till brandförsvaret efter två anlagda bränder på toaletter. Skolan bad om ett besök, eftersom personalen vet att mötet mellan brandmännen och eleverna kan ge goda resultat i form av en trygg och säker skola. Besöken kan både leda till färre anlagda bränder och färre falsklarm.

När lärarna släppt in alla sjuor i klassrummen på morgonen börjar föreläsningen digitalt. Föreläsningen ska ge kunskap om följderna av en anlagd brand. Det är ungefär samma dragning som vid brandkårens regelbundna besök i alla sjuor, med en betoning på konsekvenserna.

– En anlagd brand får stora konsekvenser för livet. Det är ett allvarligt brott som drabbar många, säger Jens Andersson.

Rädda, varna, larma och släck

Det är av extra vikt att eleverna förstår hur farligt det är att tända en eld och hur fort det kan gå, vilka följderna är och att de får med sig kunskapen om att rädda, varna, larma och släcka.

Eleverna får höra att Jens Andersson har ett brett yrke, att han och hans kollegor både räddar liv och förhindrar att det som är materiellt går till spillo. Han visar eleverna bilder på det snabba brandförloppet i skolan i Gottsunda 2018. Rökdykarna fick backa ut för att taket började rasa.

– Varje sekund är viktig vid insatserna.

Trots att brandkåren var på plats inom några minuter gick bara en liten del av skolan att rädda. Efter sanering kunde därför endast niorna gå klart sitt sista år. Alla de andra eleverna och lärarna fick åka runt i Uppsala för att kunna ha sina lektioner. Det blev jobbigt för alla inblandade.

Följderna är ofta för livet

Personer som är över 15 år kan dömas till ungdomsvård, ungdomstjänst eller böter. Tjejerna som tände på skolan i Gottsunda måste betala flera miljoner var i skadestånd. Så fort de får ett jobb måste en del av lönen gå till att betala skulden.

– De får betala tillbaka straffbeloppet hela livet. Att tända en liten tändsticka kan få stora följder. Den som blir dömd i domstol kan få många problem längre fram i livet med att till exempel få ett mobilabonnemang, de får ta körkort senare och pricken i belastningsregistret kan göra det svårt att få jobb. Kommer dessutom någon till skada eller avlider får förövaren leva med det också.

Att säga nej är modigt

Hälften av alla samtal till 112 är falsklarm. Det kostar det svenska samhället upp till en miljard kronor per år. Det är pengar som skulle kunna användas till något roligare.

Ett vanligt skäl till bränder är att just ungdomar anlägger en brand. Var tredje brand är anlagd och 70 procent av förövarna är ungdomar.

– Bränderna startar av ovett och vilja.

De som tänder på kanske mår dåligt eller vill verka modiga. Jens Andersson tipsar om vart eleverna kan vända sig om de eller deras klasskompisar behöver stöd och hjälp i sin livssituation. Han poängterar också att de som inte säger nej egentligen säger ja.

– Ni som vågar säga nej – det är ni som är modiga på riktigt. Ni kan hjälpa både de personer som gör fel och de som skulle ha drabbats.

Jens Andersson visar även bilder och berättar om diskoteksbranden i Göteborg 1998, där 63 unga dog och 200 skadades allvarligt. Det var några killar som offren kände som tände på möbler utanför nödutgången. Där var det främst röken som dödade.

– Röken är farlig. De flesta som dör i bränder dör av röken, inte av lågorna.

Ännu bättre respons på plats

Utöver de besök som sker efter incidenter besöker brandmännen från Uppsala brandförsvar regelbundet alla sjuor i Uppsala, Tierp och Östhammar. Nu gör de det digitalt.

– Det är lite lättare att vara på plats i klassrummen och se eleverna. Då når vi fram ännu bättre och de kan ge respons.

Efter pandemin planerar brandmännen att åka ut igen, då tillsammans med polis och ambulans.