Brandskydd i radhus

En inventering Uppsala brandförsvar gjorde mellan 2012 och 2015, visar att cirka 55 procent av radhusen i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner har brister i det byggnadstekniska brandskyddet. Bränder i radhus sker med jämna mellanrum och det är inte ovanligt att en hel radhuslänga brinner ner.

Här kan du läsa om vanliga brister i brandskyddet och vad du som fastighetsägare kan göra för att brandsäkra ditt radhus.

Vanliga brister i radhus

Orsaken till att bränder i radhus ofta blir så omfattande beror till stor del på att branden sprider sig mycket snabbt mellan fastigheterna. Grunden inom brandskydd i Sverige är att det ska ta minst 60 minuter för en brand att sprida sig mellan två lägenheter. I radhus med brister i brandskyddet kan en brand sprida sig mellan lägenheter mycket snabbare än så. Det vanligaste är att branden sprider sig via vinden.

Ofta är radhusen konstruerade på ett sätt där vindsbjälklaget är tänkt att stå emot 30 minuters brand underifrån. Detsamma gäller för den avskiljande väggen på vinden mellan lägenheterna. Det vill säga totalt 60 minuters brand. På grund av en rad byggnadstekniska brister är det dock möjligt för en brand att sprida sig till övriga lägenheter via vinden mycket snabbare än 60 minuter, se bild 1.

Bild 1. Ett vanligt sätt som en brand kan sprida sig i en radhuslänga.

Läs information från Boverket om brandspridning via vindsutrymmet. (PDF, 1 MB)

Läs information från Boverket om vindsbränder i radhus och flerbostadhus. (PDF, 159 KB)

Ventilerad takfot

Om ett radhus har en ventilerad takfot, det vill säga en ventilationsöppning till vinden i anslutningen mellan yttertaket och ytterväggarna, är det möjligt för en brand att ta sig upp på vinden via takfoten, och därigenom helt kringgå avskiljningen i vindsbjälklaget. Därefter kan branden snabbt sprida sig i hela radhuslängans vindsutrymme om det inte finns avskiljande väggar som är byggda på rätt sätt.

Otäta avskiljande väggar

Det är mycket vanligt att avskiljande väggar på radhusvindar antingen inte är byggda tätt mot yttertaket eller att väggar saknas helt. Ofta ansluter väggarna mot en tunn träfiberboard eller plastduk. Denna brinner snabbt igenom och när det sker kan brandgaser snabbt sprida sig över väggarna till nästa vindsutrymme.

Bild 2. Om avskiljande väggarna ansluter mot exempelvis en plastduk, träfiberboard, masonit eller liknande kan branden sprida sig över väggarna via otätheter som uppstår när plastduken eller träfiberboarden brinner igenom.

Håltagningar i vägg

Det kan finnas håltagningar i väggarna, för till exempel kablar eller ventilationskanaler, som inte är täta. Det kan även finnas skador i väggarna som gör att väggen inte är tät. Otäta håltagningar och skador i väggarna gör att en brand snabbare kan spridas till resten av vinden.

Konstruktion av takstolar och vindsbjälklag

Ofta har radhus en lätt konstruktion i takstolarna och vindsbjälklaget. En lätt konstruktion innebär bland annat att bjälklaget är byggt med exempelvis träbjälkar och gipsskivor, istället för betong. Oftast är träbjälkarna sammanfogade med spikplåtar, som snabbt lossnar om de blir utsatta för brand, vilket i sin tur innebär att vinden rasar samman.

Bild 3. Spikplåtskonstruktion.

Informationsblad om brandskydd för radhus

Bränder i rad- och kedjehus kan spridas snabbt på grund av konstruktionsfel, ombyggnationer eller dåligt underhåll. Som fastighetsägare av ett radhus kan du minska risken genom ett antal åtgärder.

Läs informationsblad från brandförsvaret om brandskydd. (PDF, 441 KB)

Att tänka på innan du brandsäkrar

Brandförsvaret rekommenderar att man tar kontakt med en ventilationskonsult i samband med tätning av takfötter och för avskiljning på vinden.

Brandförsvaret har så långt det är möjligt undersökt om dessa åtgärder påverkar ventilationen och eventuellt skapar problem med fukt. Bedömningen är att de oftast inte gör det, men det är upp till fastighetsägaren att säkerställa detta.

Brandförsvaret kan inte hållas skadeståndsskyldiga om förslagna åtgärder försämrar ventilationen eller ger fuktproblem. Det är fastighetsägaren som bär det fulla ansvaret för sin fastighet.

Åtgärder

Tänk på att alla brandskyddande åtgärder ska vara utförda på ett fackmannamässigt sätt. Du ska dokumentera åtgärderna och skicka ett skriftligt intyg till brandförsvaret.

I intyget ska det framgå:

  • vilka åtgärder som har gjorts
  • på vilken eller vilka adresser
  • fotodokumentation av åtgärderna
  • kontaktuppgifter till fastighetsägaren.

De åtgärder som brandförsvaret har bedömt som skäliga att göra, och som bedöms skapa ett tillfredsställande skydd, är:

Täta takfötter

Täta takfötterna på varje sida om den avskiljande väggen som finns mellan varje lägenhet eller fastighet. Tätningen ska vara minst 1 meter på varje sida om avskiljningen, alternativt motsvara två takstolar i bredd på var sida (1,2 meter med c 600 mm). Se bild 4 nedan.

Bild 4. Principskiss över tätning av takfötter.

Avskiljande väggar på vind

Se till att avskiljande väggar på vinden mellan varje lägenhet eller fastighet har förmåga att stå emot minst 30 minuters brand (EI30). Även i de fall det finns flera vindar, till exempel kattvindar, ska det finnas avskiljande väggar i dessa utrymmen. Ett exempel på en vägg som har denna förmåga är en vägg med stomme av träreglar och försedd med 12 mm tjocka gipsskivor på vardera sida om stommen.

Finns det stora öppningar i en befintlig vägg kan denna förstärkas exempelvis med 12 mm gipsskivor. Saknas avskiljning helt ska denna uppföras.

Avskiljningen ska i sådant fall utföras som vägg med stomme av träreglar (minst 45x95 mm, c ≤ 600 mm), och på båda sidor försedd med minst 12 mm gipsskivor. Mellan reglarna ska finnas minst 95 mm isolering av sten- eller mineralull.

Avskiljning ska sluta tätt mot yttertaket

Se till att avskiljande väggar sluter tätt mot yttertaket. Om väggarna ansluter mot råspont är det ett korrekt utförande så länge det är tätt mellan vägg och råspont. Om väggarna däremot ansluter mot något annat material som ur brandsynpunkt är sämre, såsom träfiberboard, masonit, plastduk eller liknande är det nödvändigt att genomföra åtgärder. Om du har tegeltak kan du utföra detta genom att lyfta bort tegelpannorna ovanför avskiljningen och montera reglar ovanpå den avskiljande väggen, mellan läkten, i hela avskiljningens längd. Det är viktigt att reglarna sluter så tätt som möjligt mot takteglet, vilket kan innebära att ytterligare brandtätning mot takteglet behövs utöver reglarna. Det är viktigt att tätningen håller minst samma brandtekniska klass som väggen.

Detta ökar skyddet genom att minska risken att brandgaser kan ta sig förbi avskiljningen. Går det inte att komma åt utifrån, ska du genom brandklassad tätningsmassa eller liknande se till att anslutningen mot innertaket är tät.

Bild 5. Avskiljning på vinden.

Täta hål i väggar

Eventuella hål eller genomföringar i de avskiljande väggarna ska tätas på ett brandtekniskt godkänt sätt. Tätningen ska motsvara minst EI30 och kan exempelvis göras med brandklassad tätningsmassa.

Inredd vind

Om du har gjort om din vind till boyta måste du följa dessa krav.

  • Du ska ha bygglov för ombyggnationen.
  • Det inredda vindsutrymmets väggar måste ha minst 60 minuters avskiljande förmåga (EI60) mot vindsutrymmen som ligger intill. Ett exempel på en vägg som har denna förmåga är en vägg med stomme av träreglar som är försedd med två lager 12 mm tjocka gipsskivor på vardera sida om stommen.
  • Utöver den invändiga trappan ska det finnas en alternativ utrymningsväg från det inredda utrymmet.

Läs om bygglov på Tierps kommuns webbplats.

Läs om bygglov på Uppsala kommuns webbplats.

Läs om bygglov på Östhammars kommuns webbplats.

 Utrymningsväg

Alla byggnader ska ha två av varandra oberoende utrymningsvägar, minst en på varje våningsplan.

Från villor och radhus är utrymningsvägarna vanligtvis dörrar och fönster. Vid en brand i en villa eller ett radhus kan fönster användas som utrymningsväg från första och andra våningen (max 5 meter ovan mark) utan att andra åtgärder behöver göras. Om villan eller radhuset har tre våningar (eller högre än 5 meter från marken upp till fönstret) behöver man göra åtgärder då det är för högt för att hoppa.

För att göra det möjligt att utrymma från en vind som blivit inredd till bostad ska det finnas:

  • En invändig stege upp till fönstret om fönstret i takkupan eller takfönstret är mer än 1,2 meter ovan golv.
  • Fönstrets fria mått vid öppet läge ska vara minst 0,50 meter i bredd och 0,60 meter i höjd, summan av bredd och höjd ska vara minst 1,50 meter
  • Fönstret i takkupan eller takfönstret ska förses med stigbrygga eller trappsteg utanför om avståndet från fönstrets nederkant till takfoten överstiger 0,50 meter.
  • Om fönstret är beläget högre upp än 5 meter ovan marken ska det finnas en fast monterad fasadstege.